Bibelundervisning om bön för Baptistkyrkan den 20 september 2020
Vi lever i den yttersta tiden med mycket förändringar och oro i världen, vilket inte minst coronaviruset visar. Alla kristna är kallade att be till Gud i Jesu namn. Sedan har ju vissa kristna en kallelse att be lite mer än andra, vilket jag har. Men det hör till kristenlivet att be. Här kommer förhoppningsvis lite inspiration för oss om bön.
Jesus behövde be
När Jesus gick här på jorden var han 100 procent Gud och 100 procent människa. Jesus behövde be.
Luk 5:12-15 Jesus botade en spetälsk man. Ryktet om honom spreds så att stora skaror samlades för att lyssna på honom och de blev botade av honom. Men när han hade gjort allt detta vad gjorde han då? Jo, han drog sig undan till öde trakter och bad, Luk 5:16.
Matt 14:13-27 Mellan två hektiska händelser när Jesus mättar de 5000 män, förutom kvinnor och barn och sedan när han kom gående på sjön och stillade stormen, så sökte han stillhet och bön. Sedan gick han upp på berget för att få vara för sig själv och be. När det blev kväll, var han ensam där, Matt 14:23.
Jesus drog sig ofta undan och bad. Vi är inte förmer än Jesus. Behövde han be som är Guds son, hur mycket behöver inte vi be då?
Lärjungarna frågade honom hur de skulle be och Jesus gav dem Fader Vår, som ett exempel i Matt 6:9-13. Det finns flera exempel i Bibeln på att Jesus undervisade sina lärjungar hur de skulle be, men faktiskt inte något ställe hur de skulle predika. Detta visar vikten av bön.
Varför behöver vi be? Vi får gemenskap med Jesus. Även om vi inte kan se Jesus, kan vi känna hans andliga närvaro, t.ex. hans frid. Precis som Jesus var ledd av Gud i allt han gjorde, behöver vi åtminstone sträva efter att be och ha kontakt med Jesus genom den helige Ande, så att vi gör det som Gud vill att vi ska göra. Annars är det lätt att vi tröttar ut oss på en massa verksamhet i församlingen och också i våra egna liv, som inte heller leder till något av evighetsvärde.
När vi bestämmer oss för att börja be eller ta nya tag i vårt böneliv, så kommer vi genast att märka att det är en väldig kamp att verkligen få till bön. När Jesus var i Getsemane så sa han till Petrus i Mark 14:38 Vaka och bed att ni inte kommer i frestelse. Anden är villig, men köttet är svagt (jfr. Matt 26:41). Det är så att vår (din och min) ande vill alltid be, men köttet (kroppen och själen) i oss (dig och mig) vill egentligen aldrig be. Det är alltså inte bara en kamp i ditt liv, utan i mitt liv och alla predikanters, pastorers och prästers m.fl. liv (jämför Gal 5:16-23 om köttets gärningar och Andens frukt). Tänk också på Jesu kamp i Getsemane när han till och med svettades blod. För Jesus var det i högsta grad en andlig kamp. Den andliga kamp vi för i bönen beskrivs bäst i Ef 6:12. Även det kända bibelstället från Dan 10:12-14 visar på en andlig kamp. Gud hade hört Daniels bön från första stund, men fursten över Persiens rike stod emot bönesvaret under 21 dagar. Detta handlar inte om någon fysisk kung eller härskare i Persien utan om någon form av andefurste över Persien, som stod för motståndet och förseningen av bönesvaret.
Här kommer några exempel på bönekamp från mitt eget liv, dvs. svårigheter att väl börja be eller komma iväg på ett bönemöte. Det har hänt många gånger när jag har bestämt att jag ska be hemma att jag somnar. För att undvika att somna kan man gå ut på bönepromenader eller gå omkring i rummet där man ber. Om man ska iväg på ett bönemöte så ”råkar” man kanske bli osams eller irriterad på någon familjemedlem och måste reda ut det först. Eller man ”råkar” få huvudvärk under eftermiddagen när man hade tänkt gå iväg på ett bönemöte på kvällen med påföljd att man kanske vill stanna hemma. Ibland har jag gått ändå. Det kan också vara så att det kan vara ovanligt mycket stress på arbetet med påföljd att man är väldigt trött framåt kvällen när man hade tänkt gå på ett bönemöte.
Seger i Jesu namn
Detta kanske upplevs av oss som mörkt och tungt. Men i Jesu namn har vi seger. Vi är på den segrande sidan. I 1 Joh. 4:4 står det att Han som är i er (dig och mig) är större än den som är i världen. I Rom 8:37-39 står det att i allt detta vinner vi en härlig seger och inget kan skilja oss från Guds kärlek i Kristus Jesus. Så vi kan alltså vara trygga i vår tro på Jesus. Anden hjälper oss i bönen, Rom 8:26-27.
Tron kommer av predikan och predikan kommer i kraft av Kristi ord. Jag brukar tänka att det räcker med tro som ett senapskorn som det också står om i Bibeln, men den tron kan ju också växa när vi t.ex. ber och får bönesvar. Då får vi större frimodighet i bönen och vi vill fortsätta att be och får då ytterligare bönesvar, som förökar tron på bönens kraft osv. osv.
Förlåtelse
Som kristna behöver vi ha ett förlåtande sinnelag, Matt 6:14-15. Det är viktigt att vi av hjärtat förlåter varandra. Läs gärna liknelsen om den obarmhärtige tjänaren, Matt 18:21-35. Se särskilt Matt 18:35. Se också Matt 18:21-22, där Jesus säger att vi ska förlåta 70 x 7 gånger. Det är alltså viktigt att ha ett hjärta som är villigt att förlåta. Vi föräldrar ska också vara noga med att be våra barn om förlåtelse om vi har gjort något fel mot dem. Vi föräldrar ska också så klart förlåta våra barn om de har gjort något dumt. I Matt 5:23-25 står det att vi ska vara angelägna om att göra upp med vår motpart när vi är med honom eller henne på vägen.
Tålamod och uthållighet
Ibland kan vi få ett bönesvar snabbt, men många gånger tar det tid. Vi får bönesvar i Guds tid, inte kanske när vi vill. Därför är det svårt och jobbigt att vänta på bönesvar många gånger. Vi behöver ha tålamod i bönearbetet. Det är svårt, speciellt i vår tid när allt ska gå så snabbt. Tänk på våra tidigare generationer som plöjde jorden och sådde grödor på hösten och hoppades på lagom mycket regn och sedan skördades säden framåt september året därpå. Sedan malde de säden till mjöl och bakade bröd. Det tog alltså ca ett år att få fram t.ex. ett bakat bröd. Jämför det med vår tid när vi bara kan gå på Mc Donalds och köpa en hamburgare och äta den på några minuter. Vi präglas ju av denna livsstil och det är lätt för vår generation att tro att ett bönesvar ska komma lika snabbt som det tar att få en hamburgare på Mc Donalds.
Fadersbilden
Vi behöver ju ändå tro att det lönar sig att be och att Gud svarar på bön. Gud är inte långt borta från någon av oss. Matt 7:9-11 Vem av er ger sin son en sten när han ber om bröd,…Gud är såååååå god mot oss, en sådan kärleksfull Gud, som längtar efter att vi söker honom och ber till honom.
Men det kan vara svårt om vi har haft en frånvarande jordisk pappa, en hård pappa, en pappa som bara har sagt nej hela tiden eller en snål pappa. Mer eller mindre automatiskt tror vi att Gud är som vår jordiska pappa. Men så är det naturligtvis inte. Men våra upplevelser av hur vår pappa var, gör att vi inte med frimodighet kan eller vill eller vågar komma till Gud med vår bön. Om det är så i ditt eller mitt liv, då behöver vi bli helade när det gäller de sår vi kan ha fått pga. vår jordiska pappa. När vi sedan har blivit helade, så får vi också en upprättad gudsbild och vill sedan gärna komma till vår himmelske Fader i bön. Här vill jag slå ett slag för själavård, som ges både i vår församling och av kristna i andra församlingar här i stan. När det gäller själavård i vår egen församling, tag i första hand kontakt med Martin eller Karolina i förtroenderådet för mer information.
Jag hoppas att ni alla nu har fått lite mer inspiration till att be. Fråga gärna mig om ni har frågor på detta jag har skrivit.
Gud välsigne dig!
Viktoria Hjort
Vi lever i den yttersta tiden med mycket förändringar och oro i världen, vilket inte minst coronaviruset visar. Alla kristna är kallade att be till Gud i Jesu namn. Sedan har ju vissa kristna en kallelse att be lite mer än andra, vilket jag har. Men det hör till kristenlivet att be. Här kommer förhoppningsvis lite inspiration för oss om bön.
Jesus behövde be
När Jesus gick här på jorden var han 100 procent Gud och 100 procent människa. Jesus behövde be.
Luk 5:12-15 Jesus botade en spetälsk man. Ryktet om honom spreds så att stora skaror samlades för att lyssna på honom och de blev botade av honom. Men när han hade gjort allt detta vad gjorde han då? Jo, han drog sig undan till öde trakter och bad, Luk 5:16.
Matt 14:13-27 Mellan två hektiska händelser när Jesus mättar de 5000 män, förutom kvinnor och barn och sedan när han kom gående på sjön och stillade stormen, så sökte han stillhet och bön. Sedan gick han upp på berget för att få vara för sig själv och be. När det blev kväll, var han ensam där, Matt 14:23.
Jesus drog sig ofta undan och bad. Vi är inte förmer än Jesus. Behövde han be som är Guds son, hur mycket behöver inte vi be då?
Lärjungarna frågade honom hur de skulle be och Jesus gav dem Fader Vår, som ett exempel i Matt 6:9-13. Det finns flera exempel i Bibeln på att Jesus undervisade sina lärjungar hur de skulle be, men faktiskt inte något ställe hur de skulle predika. Detta visar vikten av bön.
Varför behöver vi be? Vi får gemenskap med Jesus. Även om vi inte kan se Jesus, kan vi känna hans andliga närvaro, t.ex. hans frid. Precis som Jesus var ledd av Gud i allt han gjorde, behöver vi åtminstone sträva efter att be och ha kontakt med Jesus genom den helige Ande, så att vi gör det som Gud vill att vi ska göra. Annars är det lätt att vi tröttar ut oss på en massa verksamhet i församlingen och också i våra egna liv, som inte heller leder till något av evighetsvärde.
När vi bestämmer oss för att börja be eller ta nya tag i vårt böneliv, så kommer vi genast att märka att det är en väldig kamp att verkligen få till bön. När Jesus var i Getsemane så sa han till Petrus i Mark 14:38 Vaka och bed att ni inte kommer i frestelse. Anden är villig, men köttet är svagt (jfr. Matt 26:41). Det är så att vår (din och min) ande vill alltid be, men köttet (kroppen och själen) i oss (dig och mig) vill egentligen aldrig be. Det är alltså inte bara en kamp i ditt liv, utan i mitt liv och alla predikanters, pastorers och prästers m.fl. liv (jämför Gal 5:16-23 om köttets gärningar och Andens frukt). Tänk också på Jesu kamp i Getsemane när han till och med svettades blod. För Jesus var det i högsta grad en andlig kamp. Den andliga kamp vi för i bönen beskrivs bäst i Ef 6:12. Även det kända bibelstället från Dan 10:12-14 visar på en andlig kamp. Gud hade hört Daniels bön från första stund, men fursten över Persiens rike stod emot bönesvaret under 21 dagar. Detta handlar inte om någon fysisk kung eller härskare i Persien utan om någon form av andefurste över Persien, som stod för motståndet och förseningen av bönesvaret.
Här kommer några exempel på bönekamp från mitt eget liv, dvs. svårigheter att väl börja be eller komma iväg på ett bönemöte. Det har hänt många gånger när jag har bestämt att jag ska be hemma att jag somnar. För att undvika att somna kan man gå ut på bönepromenader eller gå omkring i rummet där man ber. Om man ska iväg på ett bönemöte så ”råkar” man kanske bli osams eller irriterad på någon familjemedlem och måste reda ut det först. Eller man ”råkar” få huvudvärk under eftermiddagen när man hade tänkt gå iväg på ett bönemöte på kvällen med påföljd att man kanske vill stanna hemma. Ibland har jag gått ändå. Det kan också vara så att det kan vara ovanligt mycket stress på arbetet med påföljd att man är väldigt trött framåt kvällen när man hade tänkt gå på ett bönemöte.
Seger i Jesu namn
Detta kanske upplevs av oss som mörkt och tungt. Men i Jesu namn har vi seger. Vi är på den segrande sidan. I 1 Joh. 4:4 står det att Han som är i er (dig och mig) är större än den som är i världen. I Rom 8:37-39 står det att i allt detta vinner vi en härlig seger och inget kan skilja oss från Guds kärlek i Kristus Jesus. Så vi kan alltså vara trygga i vår tro på Jesus. Anden hjälper oss i bönen, Rom 8:26-27.
Tron kommer av predikan och predikan kommer i kraft av Kristi ord. Jag brukar tänka att det räcker med tro som ett senapskorn som det också står om i Bibeln, men den tron kan ju också växa när vi t.ex. ber och får bönesvar. Då får vi större frimodighet i bönen och vi vill fortsätta att be och får då ytterligare bönesvar, som förökar tron på bönens kraft osv. osv.
Förlåtelse
Som kristna behöver vi ha ett förlåtande sinnelag, Matt 6:14-15. Det är viktigt att vi av hjärtat förlåter varandra. Läs gärna liknelsen om den obarmhärtige tjänaren, Matt 18:21-35. Se särskilt Matt 18:35. Se också Matt 18:21-22, där Jesus säger att vi ska förlåta 70 x 7 gånger. Det är alltså viktigt att ha ett hjärta som är villigt att förlåta. Vi föräldrar ska också vara noga med att be våra barn om förlåtelse om vi har gjort något fel mot dem. Vi föräldrar ska också så klart förlåta våra barn om de har gjort något dumt. I Matt 5:23-25 står det att vi ska vara angelägna om att göra upp med vår motpart när vi är med honom eller henne på vägen.
Tålamod och uthållighet
Ibland kan vi få ett bönesvar snabbt, men många gånger tar det tid. Vi får bönesvar i Guds tid, inte kanske när vi vill. Därför är det svårt och jobbigt att vänta på bönesvar många gånger. Vi behöver ha tålamod i bönearbetet. Det är svårt, speciellt i vår tid när allt ska gå så snabbt. Tänk på våra tidigare generationer som plöjde jorden och sådde grödor på hösten och hoppades på lagom mycket regn och sedan skördades säden framåt september året därpå. Sedan malde de säden till mjöl och bakade bröd. Det tog alltså ca ett år att få fram t.ex. ett bakat bröd. Jämför det med vår tid när vi bara kan gå på Mc Donalds och köpa en hamburgare och äta den på några minuter. Vi präglas ju av denna livsstil och det är lätt för vår generation att tro att ett bönesvar ska komma lika snabbt som det tar att få en hamburgare på Mc Donalds.
Fadersbilden
Vi behöver ju ändå tro att det lönar sig att be och att Gud svarar på bön. Gud är inte långt borta från någon av oss. Matt 7:9-11 Vem av er ger sin son en sten när han ber om bröd,…Gud är såååååå god mot oss, en sådan kärleksfull Gud, som längtar efter att vi söker honom och ber till honom.
Men det kan vara svårt om vi har haft en frånvarande jordisk pappa, en hård pappa, en pappa som bara har sagt nej hela tiden eller en snål pappa. Mer eller mindre automatiskt tror vi att Gud är som vår jordiska pappa. Men så är det naturligtvis inte. Men våra upplevelser av hur vår pappa var, gör att vi inte med frimodighet kan eller vill eller vågar komma till Gud med vår bön. Om det är så i ditt eller mitt liv, då behöver vi bli helade när det gäller de sår vi kan ha fått pga. vår jordiska pappa. När vi sedan har blivit helade, så får vi också en upprättad gudsbild och vill sedan gärna komma till vår himmelske Fader i bön. Här vill jag slå ett slag för själavård, som ges både i vår församling och av kristna i andra församlingar här i stan. När det gäller själavård i vår egen församling, tag i första hand kontakt med Martin eller Karolina i förtroenderådet för mer information.
Jag hoppas att ni alla nu har fått lite mer inspiration till att be. Fråga gärna mig om ni har frågor på detta jag har skrivit.
Gud välsigne dig!
Viktoria Hjort